Goddagens goddag! :)

Hur står där till?! Här står det till så bra som det möjligt skulle kunna göra när jag är ute på vift i världen solo allén. Solen skiner på för fullt utanför fönstret, jag har skön musik som sprudlar ur högtalarna och det är inte en enda själ i huset utom jag själv som sitter uppe på min säng och knaprar cashewnötter som att livet inte skulle bestå av något annat. Jag börjar inte förrän kl 16 idag heller, det är skönt! :) Ska snart ge mig ut i solen på ännu en shoppingrunda hade jag tänkt! Det kan aldrig slå fel - ooonej! Hade tänkt att söka mig in mot en annan shoppinglane som jag vet ska finnas här i Balham, men då är det bara den svåra och kanske den viktigaste frågan av dem alla kvar; vart? Det har jag faktiskt ingen aning om, men jag vet att jag har varit där. Käkade lunch där någonstans andra dagen jag var här, men det var inte så att jag uppmärksammade vägen dit. Det borde jag kanske ha gjort. ;P Äh, what the heck, det här kan bli ett spännande äventyr, vi får se det så, haha!

Jag fick världens ångest över livet när jag läste en artikel i tidningen i morse om hur den tragiska skidolyckan slutade som skådespelerskan Natasha Richardson var med om för två dagar sedan. På två dagar ändrades hennes familjs tillvaro drastiskt då dem insåg att hon inte skulle överleva, det fanns ingen anledning att dra ut på hennes lidande med en operation, så efter ett dygn på sjukhus valde dem att stänga av hennes respirator. Jag förstår  verkligen inte hur livet kan vända sådär totalt och så tvärt. Jag vill inte förstå. Jag kan inte ens tänka mig in i situationen av att förlora någon som alltid stått mig nära,  en person som har funnits med hela mitt liv, en person jag älskar Jag får panik bara jag snuddar vid tanken. Direkt efter jag läst artikeln var jag tvungen att greppa telefonen och ringa Mikael. Så länge jag får höra antingen hans eller någon annan näras röst så känns världen trygg. All övrig tid tänker jag alldeles för mycket på vad som kan hända. Jag hatar det, det får en att må uruselt, speciellt med tanke på att jag inte kan vara på plats inom några minuter eftersom jag är i ett helt annat land. Men jag antar att man inte kan sluta leva livet i tankar om vad som kan hända. Jag hyllar istället livet och tränger bort alla dåliga tankar. Dem är ändå inte till någon nytta.