Nattugglan åter i farten..

Poff, så har 3,5 timmar gått och för att vara exakt så är jag numera 262 sidor mer beläst av en massa kvinnodrabbel. Tänka sig att även jag som varit bokhataren no. 1 i alla tider kan leva mig in i en fiktiv vardag utan något som helst konkret att gå på. Dem gör det bra dem som knåpar ihop en massa sidor som man sedan som läsare har svårt att slita sig ifrån. Det är inte förrän då dem resterande raderna bara är några ynka få som man inser hur fort tiden har runnit förbi. Här har hela kvällen susat iväg och jag själv har varit försjunken i ett liv som inte ens finns. Fast jag måste erkänna att det är rätt skönt att släppa alla tankar och funderingar kring ens eget liv för ett tag, även om dem fort letar rätt på en efter att man lagt det imaginära åt sidan.  - Det är kul så länge det varar!

Cath Kidston är iaf min nya favorit av inredningsdesigners. Helt underbart fantastiska färger och mönster hon använder. Jag blir så glad så fort jag ser dem. Det är så roligt att gå in i hennes butik och bara titta på alla  möjliga färgklädda material som lyser upp en annars allt för tråkig vardag. Så jag kunde inte motså att köpa denna 'First Aid' låda. Kommer inte den att liva upp när man någon gång i framtiden kommer behöva ett plåster? Jopp, det tror jag iaf! Den kommer passa alldeles utmärkt i badrumshyllan hemma hos mig och Mikael, och jag kommer bli lika glad varje gång jag tar upp ett dödskalleplåster ur den - även dem piggar upp vilket sår som helst.



Han var snäppet dyr med sina £12, men inuti gömmer sig faktiskt ett helt first aidkit - inte illa pinkat!

Det slank även med en present eller två från min shoppingrunda och den ena passade mycket bättre än den andra då  Mikael mot min vilja fick mig att inse att personen i fråga som skall få den andra utav presenterna inte besitter den rätt sammansatta motoriken som bör innehas för att kunna utnyttja den. Det sög! Men vi ska nog lista ut något för att få det att fungera :)

Och till min stora förvåning så kom jag inte hem med särskilt mycket annat än ett par örhängen till mig själv. Dem passa mängda bra till det lila armbandet jag köpte härom veckan. He kom å bli se fint när man är sådär lagom brun och fin i sommarens partysvängar. Det ser vi fram emot! Och det går sakta men säkert mot ljusare tider även i England då vi, som jag anade, ställde om klockorna även här i natt. Så vi får hoppas att solens varmaste strålar inte är allt för långt borta nu. Dem behövs för att ge min nästintill genomskinliga hud en strimma hopp och en lagom dos av färg.


Lite hopp om sommar finns det ändå här trots den påträngande kylan som varit dem senaste dagarna..

Med det säger vi god natt tycker jag.  - God natt!

Kommentarer

Något du har på hjärtat?

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

Din bloggadress;


Här får du gärna skriva en rad eller två;

Trackback
RSS 2.0