Till middag åt vi något som jag lovat att jag aldrig, aldrig, ALDRIG någonsin skulle äta igen. - Jag ljög! Inte tänkte väl jag på att det skulle vara ingredienserna i Chili Con Carne? Inte tänkte väl jag på att min pojkvän skulle konvertera mig till Chili Con Carne religionen? Nope, det tänkte jag ju såklart inte. Men nu är jag där. Gott var det dessutom och mätt blev jag. HEINZE BAKED FREAKING BEANS!!! - Gott? Ser ni inte logiken i det hela? Prova då Chili Con Carne.

Chili Con Carne med socker på! Näe, det åt ju såklart inte vi, men jag brukade sjunga någon sån låt på skolan när jag var liten. Sådeså!