To schmeschmuuusch from Emelie with love
SNAAAP!!!
....Snap!
Vennlig Hilsen
Sandra snaparn' Robzen
Sandra snaparn' Robzen
Robertsson´s
Livet med Emelie Robertsson kan inte var det enklaste från stund till stund! Det blir mycket klåpord, onda blickar och elakheter ifrån bägge läger. Det mesta går omärkt förbi, men av och till så hettar det till och ett utbrott kommer ifrån ett hörn av rummet. Jag vet inte vem av oss som blir lättast sur/irriterad, det får ni själva avgöra!
Det jag vet är att jag ÄLSKAR henne av hela mitt hjärta! En dag utan små tjafs är en sällsynt syn i vårat liv, men det finns igenting jag skulle byta vårat småbråkande emot, det finns inget bättre!
Nu ser cp:et och hennes mongoliserad, kortvuxna syster på film, Hmmm?! kan ni gissa vem som är med i den? Det är inte så svårt att lista ut iaf, inte om man känner någon av dom! SATAN så jävla hjärntvättade människor, Hitlerjugen hade fan mer tankekraft! Oj, det kanske var lite för starkt! Ähh, det är inte så överdrivet många som läser den här bloggen ändå! Dom som gör det är nog vana med lite frispråkighet vid det här laget! Som sagt ALLT här läses nog bäst med en NYPA salt!
Jaja, nu ska jag återgå till mitt PsP spelande!
Det som återstår att göra är väl att tacka för sig och hoppas att det har varit uppfriskande med lite variation på bloggandet! Det lär väl vara sista gången jag får firheten att skriva här!
Tack för mig!
ps. den som nog har det värst här i norge är nog Sandra, som måste så ut med Emelie och mig själv. Hon får nog mest oväntad skit! Härdas ska hon göra. ds.
Det jag vet är att jag ÄLSKAR henne av hela mitt hjärta! En dag utan små tjafs är en sällsynt syn i vårat liv, men det finns igenting jag skulle byta vårat småbråkande emot, det finns inget bättre!
Nu ser cp:et och hennes mongoliserad, kortvuxna syster på film, Hmmm?! kan ni gissa vem som är med i den? Det är inte så svårt att lista ut iaf, inte om man känner någon av dom! SATAN så jävla hjärntvättade människor, Hitlerjugen hade fan mer tankekraft! Oj, det kanske var lite för starkt! Ähh, det är inte så överdrivet många som läser den här bloggen ändå! Dom som gör det är nog vana med lite frispråkighet vid det här laget! Som sagt ALLT här läses nog bäst med en NYPA salt!
Jaja, nu ska jag återgå till mitt PsP spelande!
Det som återstår att göra är väl att tacka för sig och hoppas att det har varit uppfriskande med lite variation på bloggandet! Det lär väl vara sista gången jag får firheten att skriva här!
Tack för mig!
ps. den som nog har det värst här i norge är nog Sandra, som måste så ut med Emelie och mig själv. Hon får nog mest oväntad skit! Härdas ska hon göra. ds.
idioti
Mikael har haft oturen med sig idag. Han har brutit benet. Satan vad han skrek! Han skrek så att även jag kände smärta i mina hörselgångar. Eller benet och benet var det väl kanske inte.. Han har fått två sprickor i fotleden närmare bestämt. Och som plåster på såren fick han betala 600 kr i taxi för att ta sig till akuten och gipsa. Allt detta för att han bestämde sig för att hoppa ut med soporna med oknutna skor genom köksfönstret som är 1,80 cm högt upp istället för att ta dörren ut (dörren skulle dessutom gått snabbare och för att inte tala om brutalt mycket mer hygieniskt). Så nu ska han gå med gips hela sommaren och beräknas vara tillbaka på jobbet i mitten på Augusti. Sikken otur man kan ha.
Näe.. Nu ljög jag! Tyvärr! Ni trodde väl inte på det va? Men det var det önskescenario jag hade i mitt huvud när jag upptäckte vad fan han höll på med. Istället för att säga "jag ska HOPPA ut med soporna" hade han lika gärna kunnat säga "jag har bestämt mig för att vara en idiot".
Alltså, själva hoppandet var ingen lögn, men benet var det. Det var bara i mina önsketankar.
Och just för tillfället så står han och spelar fotboll i köket. Bollar, passar mot väggen ni vet. Det som snurrar runt i mitt huvud är något i stil med att han ska råka skjuta så hårt i väggen att skåpen känner för att tappa fäste och att han i stundens hetta ska försöka stoppa det hela med några inbillade superkrafter men det resulterar istället i att han bryter handleden.
Jag känner mig ond idag. Men.. Dummheter bör straffas. Tråkigt nog så händer det aldrig min älskade. (Vad dumt det kändes att säga "älskade" i detta sammanhang). Men trots allt så älskar jag ju honom faktiskt. Trots att jag de senaste 2 timmarna hunnit med att önska att både hans fot- och handled var brutna.
Näe.. Nu ljög jag! Tyvärr! Ni trodde väl inte på det va? Men det var det önskescenario jag hade i mitt huvud när jag upptäckte vad fan han höll på med. Istället för att säga "jag ska HOPPA ut med soporna" hade han lika gärna kunnat säga "jag har bestämt mig för att vara en idiot".
Alltså, själva hoppandet var ingen lögn, men benet var det. Det var bara i mina önsketankar.
Och just för tillfället så står han och spelar fotboll i köket. Bollar, passar mot väggen ni vet. Det som snurrar runt i mitt huvud är något i stil med att han ska råka skjuta så hårt i väggen att skåpen känner för att tappa fäste och att han i stundens hetta ska försöka stoppa det hela med några inbillade superkrafter men det resulterar istället i att han bryter handleden.
Jag känner mig ond idag. Men.. Dummheter bör straffas. Tråkigt nog så händer det aldrig min älskade. (Vad dumt det kändes att säga "älskade" i detta sammanhang). Men trots allt så älskar jag ju honom faktiskt. Trots att jag de senaste 2 timmarna hunnit med att önska att både hans fot- och handled var brutna.
ajsing bajsing
Idag har jag gjort debut. En debut som gav samma adrenalinkick som typ första kyssen eller... som första gången man i smyg lyckades dricka i sig en brutal fjortisfylla. Eller, den brutala delen av fyllan gav just kanske ingen kick - snarare tvärt om (hur ofta har man inte sagt till sig själv att man aldrig igen ska se en droppe alkhol liksom) - men den delen när man insåg att man för första gången i sitt liv skulle få vara med om den. Idag fick jag i mig samma dos adrenalin som jag får när jag precis dragit kortet och inser att dem snyggaste skorna i världen just har blivit mina. Men tyvärr var det inte av den anledningen jag fick min kick idag. Det var heller inte samma adrenalinkick som Bella får när hon inser hur hon återigen ska få se sin Edward. Det var en adrenalinkick totalt åt andra hållet. En adrenalinkick som jag gärna hade kunnat leva utan. Mitt hjärta hoppade liksom ur halsen på mig. För idag debuterade jag med första fallet i helvettestrappan på jobbet. Jag var övertygad om att jag skulle dö. Han den röda med horn som sitter där nere och inväntar min dommedag skrattade nog gott där i värmen. 4 trappsteg gled jag ner på mina knän och har förmodligen rivsår som sträcker sig ända till Kina och min armbåge har vuxit sig sin dubbla storlek och intar sakta men säkert en ful nyans av lavendel. Jag landande iaf förjävla snyggt - på knä och med varorna kvar i handen. Impad som fan är jag över att strumpbyxorna höll också. Dem kostade liksom 10 kronor på Primark. Det är bra skit! Ska nog skicka ett brev till Primark och säga att dem gjort ett förjävla bra jobb med mina strumpbyxor. Tack Primark!
Annars är jag just hemmkommen från en trevlig tripp downtown med Isan, där det även intogs middag i form av glassbuffé! - Vissa dagars middag är ju helt klart bättre än andra!
Nu ska jag invänta den mongoliserade halvan av mig själv (Mikael) som är på väg hem från jobbet. Något festligt ska vi nog göra ikväll. Hoppas jag!
Pöss å göll!
Annars är jag just hemmkommen från en trevlig tripp downtown med Isan, där det även intogs middag i form av glassbuffé! - Vissa dagars middag är ju helt klart bättre än andra!
Nu ska jag invänta den mongoliserade halvan av mig själv (Mikael) som är på väg hem från jobbet. Något festligt ska vi nog göra ikväll. Hoppas jag!
Pöss å göll!
No more kollektiv
Nu jäklar har jag dammat av tangentbordet. Fingrarna känns nästan exalterade för att det var så länge sedan dom slog mot tangenterna. Dom bara flyyyyyyter fram över min värdelösa HP som håller på att tappa sitt hopp om livet. Men ikväll efter lägenhetsvisningen var jag "illa tvungen" att starta den gammle sege faaan, som stått under ett täcke av damm de senaste 3 veckorna. På riktigt. Hela 3 veckor. Jag har inte rört skrället på TRE veckor. Vad är det för fel på mig? Jag som annars har varit helt besatt av denna nymodighet sedan fingertopparna för första gången i mitt liv förgylldes av vad den fantastiska gåva Gud valde att dela med sig av till mänskligheten. Jag är inte religös på något sätt men jag tycker att "Gud" är allt för festligt att säga. Speciellt när man gör det i "Sunes-sommar-anda".
Jaa, också appropå lägenhetsvisningen vi var på ikväll då. Kära Isberg följde med mig för att kika på en lägenhet som vi ringt på eftersom vi inte är allt för nöjda med det lägenhetsbyte som skett de senaste dagarna (bilder kommer kanske om ett halvår om ni har tur ;) ). Vi hade inte alls så höga förväntningar eftersom det enda vi visste om den var att den var 40m2 och den ligger i ett pissgult trapphus med fängelsekorridorer. Nu kanske ni undrar om det blev lyckat trots allt? Då kan jag tryggt meddela er att det var så JÄVLA lyckat. Efter en snabbtititt in i lägenheten utan några som helst svårigheter om att avgöra vad mitt hjärta sa så hade jag bestämt mig. Nu återstod det bara för flera andra par att se på lägenheten och för att paret som skulle hyra ut den skulle bestämma sig. Så efter lite smör om oss från Isberg så kunde vi inte göra annat än att hoppas på något bra. Bra vart det! :) Dem ringde två timmar senare och sa mer eller mindre att ingen annan utav dem som kikat på den levde upp till deras mått så att dem med glädje skulle vilja hyra ut den till mig och samboende :) SÅ JÄKLA GÖTT! Så f.r.o.m den 1a Juli bor vi inte längre på Gabels Gate 48, utan en gata ner på Bygdöy Allé 20. Det blir finfint :)
Sen kan vi ju även passa på att gratta Drullet så jäkla, jäkla, jäkla mkt som fått sig ett heltidsjobb idag! :D
Nu jäklar faller bitarna på plats. Men bilder... Ja.. Det skippar vi för den här gången ;)
Jaa, också appropå lägenhetsvisningen vi var på ikväll då. Kära Isberg följde med mig för att kika på en lägenhet som vi ringt på eftersom vi inte är allt för nöjda med det lägenhetsbyte som skett de senaste dagarna (bilder kommer kanske om ett halvår om ni har tur ;) ). Vi hade inte alls så höga förväntningar eftersom det enda vi visste om den var att den var 40m2 och den ligger i ett pissgult trapphus med fängelsekorridorer. Nu kanske ni undrar om det blev lyckat trots allt? Då kan jag tryggt meddela er att det var så JÄVLA lyckat. Efter en snabbtititt in i lägenheten utan några som helst svårigheter om att avgöra vad mitt hjärta sa så hade jag bestämt mig. Nu återstod det bara för flera andra par att se på lägenheten och för att paret som skulle hyra ut den skulle bestämma sig. Så efter lite smör om oss från Isberg så kunde vi inte göra annat än att hoppas på något bra. Bra vart det! :) Dem ringde två timmar senare och sa mer eller mindre att ingen annan utav dem som kikat på den levde upp till deras mått så att dem med glädje skulle vilja hyra ut den till mig och samboende :) SÅ JÄKLA GÖTT! Så f.r.o.m den 1a Juli bor vi inte längre på Gabels Gate 48, utan en gata ner på Bygdöy Allé 20. Det blir finfint :)
Sen kan vi ju även passa på att gratta Drullet så jäkla, jäkla, jäkla mkt som fått sig ett heltidsjobb idag! :D
Nu jäklar faller bitarna på plats. Men bilder... Ja.. Det skippar vi för den här gången ;)
