Gästbloggar'n och besatthet



Emelie tycker att jag ska skaffa en egen blogg. Alltså grejen är den att visst, fine det är nice att svammla om ingenting då jag vet att mina kära läser mitt struntprat, det känns som att vi umgås då, ni umgås med mig iallafall för en liten stund då ni får följa med mig i mitt lilla huvud. Men dilemmat är bara att jag nog skulle bli besatt. Jag blir lätt så när jag börjar något nytt. Ta typ en serie, jag kan inte se ett, två eller tre avsnitt av en ny serie, jag måste dampa på med en hel serie med tjugo avsnitt typ på en natt, det finns liksom inget annat. Eller Twilight, där är jag väl inte ensam om att ha blivit besatt men fan så brutalt jäkla hooked jag blev där! På tal om Twilight, innan jag fortsätter, här om morgonen när jag skulle till jobbet och gick utanför dörren regnade det. Det är kanske inget bevis på min besatthet i det, men följden av regnet. När jag tänkte "satan, nu skulle jag ha tagit med mig ett paraply, fan nu blir jag blöt och jävlig" ploppade samtidigt en annan tanke upp i mitt huvud. Jag tänkte "men jaha att det regnar, det är tusen ggr bättre än snö", sen kom den, min Twilight-tanke, asfaltet luktade sådär gott som det gör när det regnar och "jag gillar regn, det betyder att det är för varmt för snö", fast hon säger väl typ att hon hatar snö för det är för kallt för regn typ, kanske, men nå fan är det en Bella-tanke. Så nu fick jag övertyga mig själv offentligt att det var en Bella-tanke också.

Tillbaka till besatthet. Besatthet tar fram hemska sidor hos en själv. Avundsjuka, maniskt beteende, tävlingsvansinne. Fatta liksom om jag då skulle bli besatt av bloggning, då skulle jag vara avundsjuk på dem som hade en snyggare sida än jag, blogga så in i helvetet för att det är något nytt för mig och typ för att jag vill att miljarder människor ska läsa vad som går runt i mitt huvud, sen det värsta av allt, fatta kriget mellan mig och Emelie. Shit. Här kommer tävlingsvansinnet in om ni inte förstått det, fatta, bara tänk er om Emmlund skulle ha fler läsare på sin blogg än vad jag skulle ha, OH.MY.GOD.! Jag skulle bli tokig.

Som ni märker kan jag inte skaffa en egen blogg, det skulle inte vara bra för min mentala hälsa helt enkelt. Nej, jag ska inte skaffa blogg.

Idag är det fredag, wie --- hade jag sagt om jag inte jobbat tolv timmar idag efter en hemsk jobbvecka och för att jag ska jobba imorgon också. Blir det inte cash av det här suger Oslo!

På tal om Oslo och suga; cigaretter. Jag tror att det är en trend här, det är helt vansinnigt ALLA (förutom jag och Emelie typ) röker. Fan vad peninga tobaksindustrin ska dra in på Oslo alltså! Jävligt nice mode, svinigt jävla dyrt mode skulle jag vilja säga, typ mellan sextiofem-åttio NOK paketet mode, In-sane.

Och stövlar, undrar ni där hemma i Sverige vad ni ska ha i vår så är det stövlar, det är typ värsta assecoaren här. Typ "Se jävligt cool där du är sjukt piffad och bränn på och se lite obrydd ut med ett par sjukt hippa stövlar". Löjligt. Jaja.

Ikväll är Emelisan och dricker öl med jobbet, jag har heeela rummet för mig själv. Hade det inte varit för att jag är sjukt sällskapssjuk just nu och gärna skulle sitta och kramas med min övriga kära familj hemma hade det varit skönt, nu känns det bara stort. Och kallt. Jag ska så skeda med flismonstret inatt. Fy fan vad sur hon kommer bli, yes!

Terror; Over!

Pusspuss på er andra!

By the way, ser ni så passande bild jag valde där uppe, illustrerar både besattheten hos dem och mig liksom, fan så klockrent, riktigt jäkla urkul liksom (haha dör av skratt i min ensamhet över hur rolig jag är).

Ojoj om man ändå fick vara vampyr. Eller nej, ojoj om man ändå fick vara vampyr och med Edward.

He was aiming for ESC

Jag blir så arg på mig själv. Helt seriöst, jag fattar inte varför jag utsätter mig själv för detta vartenda jävla år.
Jag bryr mig för mycket och jag blir alltid lika besviken på er. Jävla svenska folket.

Okej det var kanske inte totalt värdelöst, låten var faktiskt riktigt bra men för in i helbervete Salems låt, hallå? HALLÅ!? Salems låt är vidrigt bra. "I was aiming for the sky, ended up flat on the ground, but once again the sun is rising, I better keep on walking, keep on walking". na na na na na na na. Sen hatar jag Anna, eller jag hatar inte Anna, jag är bara inte en av dem som faller för en person vars röst låter som att hon cyklar på en jävligt guppig och hålig grusväg samtidigt som hon gråter. Ja det låter fan som att hon lipar när hon sjunger. Not a fan, NOT A FAN!

Sen är Salem söt. Anna är också söt men Salem är charmigare så det gör han sötare.

Det värsta av allt är att när jag väl kommer stå här i Oslo bland alla tiotusentals människor och kolla på ESC tillsammans med mina kära systrar är jag helt övertygad om att vi alla, trots att vi alla tyckte att någon annan än Anna skulle ha vunnit, kommer heja stenhårt på bruden med den jävliga rösten. Vi kommer vara så sjukt övertygade om att hon är the shit och att hon kommer vinna eller i alla fall placera sig bland top fem. Fy fan.

Nu vill jag egentligen säga att hon kommer komma så värdelöst till att det fan är pinsamt  eftersom  jag precis som en treåring blir förbannad och tjurig när jag inte får som jag vill, men jag kan inte. Jag har en elak röd liten jäkel med horn i pannan, glittriga kläder och ett glas champagne i handen som sitter på min axel och gör det omöjligt för mig att inte hoppas! Jag älskar schlager och jag kommer alltid hoppas (och tro) att Sverige är the shit när det kommer till schlager! Fan Anna, fixar inte du det här till mig, till det svenska fucking folket är du körd. Jag kommer personligen söka upp ditt hotellrum i Oslo och göra något dumt! Nä det kommer jag inte. Men kommer hon lika värdelsöst till som de senaste bidragen mitt kära hemland skickat tappar jag än en gång hoppet om världen och jag vill inte tappa hoppen om världen, jag gillar världen.

Åh vad irriterande, varför fick inte jag vara ensam jury? Åh vad mycket bättre allt hade slutat då. Typ såhär bra;

I was aiming for the sky,
ended up flat on the ground
But once again the sun is rising,
I better keep on walking
Keep on walking


Nä men jag får väl säga som jag säger varje år då; Jag ska aldrig mer kolla på melodifestivalen i hela mitt liv, jag ska bojkotta skiten och vägra se den nästa år!

...och det kommer sluta med att jag sitter bänkad, med min galna glitterklädda djävul på axeln nästa år igen och älska melodifestivalen.


Desperate Housewives

Idag har jag varit värsta hemmafrun. Medan min sambo gick upp i ottan för att åka till jobbet och dra in kosing till hushållet (nu ljög jag, hon drog in peninga till sig själv) tog jag en sovmorgon till halv elva. Efter det gick jag upp, tog en dusch medan jag kokade mitt mumsiga te! Sedan städade jag (vilket det oftast är jag som gör tro det eller ej) och gjorde vårt lilla rum skinande rent! Efter det gick jag ut på en helt underbar promenad längst Gabels Gate ner till hamnen nedanför oss och det är av den anledningen jag skriver nu faktiskt, ni ska få följa med mig på min promenad! Men innan promenaden måste jag bara tillägga för att fortsätta på mitt "Desperate Housewives"-tema att jag efter promenaden gjorde den goeste middagen till mig och min hårt arbetande sambo, och det liksom fullbordade känslan av att vara en hemmafru. Så, nu när det är sagt kan promenaden börja!

Vi börjar från tredje våningen

Utanför vår dörr kommer du genast ut på ett av Oslos miljarder shoppingstråk!

I så här fina hus får man bo om man bor där vi bor.

Väl nere vid vattnet.

Helt underbart!

Parken precis vid vattnet.

Här satte jag mig och solade i en och en halv timme medan Emelie kämpade med miljarder kunder. Hehe skadegädje.

Sen hem och laga go' mat till Emmlund!



Det här kändes lite som på spåret men det kära läsare var väl roligt att få ta del av såhär på en lördagskväll!

Over!



Gästblogg A la Sandrull! - Fasen nu rullar det på!

Hajjåå! (Som världens sötaste, goaste och mysiga mamma skulle säga).


Idag har jag jobbat! Alltså jag har kommit fram till att jag älskar att jobba! Det är så sjukligt skönt att ta ut sig riktigt under en arbetsdag och vara ute i strömmen av människor och känna att man faktiskt gör något med livet, man känner sig som så vuxen. Egentligen borde jag hata att jobba, blivande socialpsykolog som jag är, eftersom det är ytterligare ett sätt för staten att styra oss stackars små människor in i den hysteriskt kapitalistiska värld vi lever i - styrningsmentalitet kallas det även med finare ord eller civiliseringsperspektivet (jag lovar - It's very common. You can Google it som Edward skulle sagt). Hur som helst, det var skönt att jobba, skönt att komma in i rutiner igen! Sen var jag kung på jobbet också och handläggarna var megaimpade så jag är nöjd!

Som ni ser har underbara Emmlund fått jobb, det förtjänar hon, är lite avis för att hon fått heltid sådär pang bom men å andra sidan så kommer min tid med 100% känner jag, mitt motto i livet är trots allt; "Det löser sig" och det gör det alltid!

Världens bästa Stenman fyller år idag, grattis till England från Gabels gate säger jag! :)

Oh just det, jag är värdelös! Idag efter jobbet skulle jag gå tillbaka till Adecco och lämna in min tidsrapport, det låg skitnära där jag var och jobbade och jag tänkte att äh, går jag här borde jag ju komma dit - det kan ju inte vara så komplicerat. Iallafall så gjorde jag en Sandra och svävade ut ur min egen kropp och föreställde mig själv sväva över Oslo och kika ner över staden och tänka mig precis som när man söker på typ hitta.se eller eniro.se i deras kartor och jag föreställde mig verkligen spiken med vart jag skulle - jag tyckte jag hade rå bra koll. Det hade jag inte... Spiken var rätt, jag var helt fel. Jag började vandra mot spiken (St Olavs Gate 25), men spiken låg som så konstigt till och jag hade inte riktigt koll på gatorna runt om spiken. Man kan väl säga att en timme senare och typ 1000 varv runt den där jäkla spiken hittade jag fram. Jävla spik. Dyngsur var jag när jag kom fram efter alla jäkla vatten/slaskpölar och blötsnö. Så på dåligt humör vandrar jag in på Adecco, min handläggare frågar vart jag tog vägen då jag var över en timme sen och undrade varför jag såg så sur ut, jag berättade vad som hänt och han börjar skratta och säger att det kan vara ett helvete i Oslo. No shit. Jaja, jag insåg hur fasen jag måste se ut och började skratta jag också.

Jag gillar min handläggare, han är inte så som jag föreställer mig hanläggare, i 40-50 års åldern typ stressade och inte så brydda egentligen om vad dem ger sina kunder, nä han är rolig och brydd och i typ 25 års åldern sen skryter han om mig till sin kollega (hm, kan det vara därför jag gillar honom?). Idag sa han till sin kollega att jag kan allt - då blev kollegan impad och jag nöjd! Jag är ödmjuk.

Jag saknar mina underbara syskon där hemma! Jag hörde att Maddlund, Terror, Nickigubben och Pompigubben skulle mysa med film och pizza i Flurkmark ikväll, då blev jag avis och ville åka hem för kvällen och krypa ner mellan alla bästa hjärtan, sen sa Emmlund att vi har 79 olika filmer och serier nedladdade på datorn så då får jag kramas med henne istället ikväll, det är också mysigt. Fast det borde jag inte skriva öppet här, då får hon för bra självförtroende men grejen är den att jag gillar att bo med lillasyster, man får skratta mycket och vi har kommit fram till att vi inte ens behöver prata eftersom vi ändå tänker exakt samma tanke samtidigt. Vi har samma kommunikation som Barney och Ted när dem skall ta hand om MacLaren's pub för en kväll, fast med samma tankar som sagt.

Nä men hörrni, ha en underbar helg! Och Madelene och Therése - Jag är astaggade på att ni ska komma under Eurovisionhelgen, jag är så glad att ni köpt flygbiljetter så att det är klappat och klart och ni kommer fullkomligt älska Oslo precis som jag och Emelie gör!

Pusspusspuss i massor!

Gästblogg A la Sandra

Nu fick jag helt plötsligt lite prestationsångest.

Visste ni att Umeå enligt Gotland (en ö som definitivt inte kan tillhöra Sverige enligt mig och Emelie) har en plats som tydligen skall vara farligast i Sverige! Jepp ni hörde rätt, det är sjukt coolt! Cristoffer/kristoffer/Christoffer/Khristoffer/Kristofer/ja-jag-undrar-hur-fan-han-stavar-sitt-namn, han iallafall säger att han har hört att om man ska åka till denna extremt faliga plats i Umeå så kan man i princip slå ner sig själv istället. HA, snacka om lurad! Hahaha lika lurad som Emmlund blev efter krogen med mig och Terror i sommras! Så, nu fick jag in den underbara händelsen också, I wish I had a camera for that one! Han kom inte ihåg vad det var för farlig plats men hur många platser kan det va liksom, hallå, jag menar det måste ju vara Sofiehem.

Enligt Emelie får jag inte berätta hela historien om hur hon blev megalurad i sommras, hon säger att hon kan redigera vad jag skriver sen.. Partypooper.. Och Emmlund hälsar BTW till dig Terror att om du skriver i kommentarfältet vad som hände denna Underbara sommarnatt så publicerar hon inte din kommentar. Jag säger, skriv det ändå och skratta för det är ett förjävla roligt minne!

Happ, nä men så att, happ..

Haha jag är inte så bra på det här, mamma, som du märker blir det ingen egen Sandrablogg, fattar inte hur allt flödar för berdongisen jag lever med! Man tycker ju att hon borde ha fetångest varje gång hon ska skriva men antar att det här är den terapi hon behöver för att inte go wild and crazy.. Å HERREGUD! Inser ni hur störd hon skulle vara om hon inte skrev av sig!?! shit.. Mamms och Papps och rumpetrollen i gluntenhushållet - ta hur hon kan vara vid middagsbordet och gångra det med 17.. jepp 17 och tänk den Emelie ni får då.. ojoj..

Apropå 17, hm, för 5 dagar sedan, dvs den 17 feb hade jag namnsdag, tack pappa som (var den enda) kom ihåg det och skickade ett grattis-sms, mycket uppskattat, det är uppskattat att alla ni andra ägnade en tanke på mig då iallafall (om ni inte ägnade en tanke åt mig ska inte jag ägna en tanke på er namnsdag heller, jag ska glömma bort vad ni heter.) Oh, just det och apropå 17 igen, 17 mars.. hm, ringer det några klockor? då fyller jag år, jag och Emelie har kommit överens om att det ska vara första gången vi festar då (förutsatt att vi fått jobb). Rackarns, det gick ju i stöpet (ville egentligen säga ett betydligt grövre ord där, men man måste ju behärska sig på intranätet - fast å andra sidan skulle man ju läsa denna blogg med en nypa salt). VARNING: när Sandrull gästbloggar får ingen person under 15 läsa denna blogg.. fast hur många 15-åringar läser denna blogg liksom?

Å herregud vad jag svävar iväg..

Happ nä men då har väl jag satt min lilla "Dee Dee"-prägel på muppens blogg - eller som gotlänningarna skulle sagt "moåppens".. Fattar inte riktigt varför hon insisterar på att skrika Sandra Dee Dee när hon ska ha min uppmärksamhet, men nja, I guess she wants to give someone special a special name!

Jag saknar er alla där hemma, puss på er!

Over and out

Sandrull


Det här är en av de fyra gotlänningarna - Johanna

Det här är en av de fyra gotlänningarna - Johanna, jävlarns vettig kvinna!




Mannen som hört om Umeås vilda område, en riktig läckerbit!

RSS 2.0